Rum för barn - Lugnt och roligt på samma nivå

Nyinvigda Rum för barn i Kulturhuset är bibliotek, lekplats och bildverkstad i ett. Barnpatrullen går hit en fredageftermiddag och leker, läser, skapar och trivs.

På vägen in passerar Isa, Tuva och Simon massor av barnvagnar, bebisar och föräldrar i den lilla avdelningen för barn mellan ett och tre år. Vi kommer till mellanavdelningen, för barn som är fyra till sju år gamla. Mitt i rummet står en liten lekpark. Isa och Tuva klättrar upp i observatoriet.
– Jag ska se om man ser nåt i stjärnkikaren, säger Isa och riktar kikaren nedåt. Ja, jag ser ett hus! Och nu ser jag pappa.

I observatoriet ligger förstås också böcker, precis som överallt annars. Isa och Tuva kan inte läsa, men de är vana bläddrare, och boken om spöket Laban känner de igen.
– Titta, här är det blommor, säger Tuva och pekar på ett uppslag med färggranna fläckar. Om det hade varit svampar skulle de inte haft blad.

Böcker sorterade efter ämne
Simon fortsätter till den tredje avdelningen, för barn mellan åtta och elva år. Här är det mer avskalat och likt ett vanligt bibliotek. Simon börjar leta efter de Narniaböcker som han inte har läst ännu. Han vet inte vad författaren heter, men det är inget problem. Efter att ha letat under Spänning och Mysterier hittar han böckerna under Magi och fantasi.

Simon har lånekortet med sig och känner sig redan nöjd med sitt biblioteksbesök. Han går in i bildverkstan, och här blir han kvar.

Isa och Tuva utforskar spiraltrappan med utsikt över Sergels torg, glasbubblorna där man kan få in hela ansiktet, pysselhörnan med klossar och spel, fossiler och bläddervänliga böcker. Sedan följer de efter Simon till bildverkstan.
Simon böjer koncentrerat sin svarta ståltråd till en insekt med tre fötter i vitt gips. Isa och Tuva målar vita fjärilar och spännande former på svarta papper.

Svart-vitt tema i bildverkstan
Under hösten är det svart-vitt tema i bildverkstan, berättar Bildverkstans konstnär Katarina Sjöström. Svarta och vita skulpturer och målningar fyller verkstan.
– Även de minsta barnen får måla vid stativen. Men de måste kunna stå upp, säger Katarina och skrattar.

Från högtalarna flödar mjuk latinamerikansk musik och barnpatrullens kreativitet flödar bland ståltråd, gips och svarta papper.
– De är så trevliga här! Och det är bra att man får göra vad man vill, det finns igen gräns, summerar Simon besöket.

Emilia Emtell