Rökfria rockare äger

Hårdrock med antirökbudskap, kan det vara något? Barnpatrullen har varit på konsert med Tore and the no smokers och kollat om det är något drag i de rockande gotlänningarna.

Det är ös och rock´n´roll när Tore and the no smokers drar av sina riff i Björns trädgård. Framme vid scenen står ett gäng knattar mellan tre och åtta år och hoppar, dansar och klappar i takt (nåja). En liten kille med blöjbak snurrar så ivrigt till musiken att han blir alldels yr. Men alla uppskattar inte den höga volymen lika mycket. En av de yngsta åskådarna håller storgråtandes för öronen när bandet dundrar igång sina första ackord. Man bör nog vara minst tre år för att uppskatta Tore and the no smokers vilda hårdrocksstil och höga volym.

Texterna
Alla hårdrocksattribut är på plats – killarna är långhåriga, någon har en bandana med döskallar på huvudet, en annan har rejält med stora metallsmycken och rökmaskinen släpper ut strida strömmar med rök. Lyssnade man inte på texten i låtarna skulle man knappast ana att detta är ett hårdrocksband för barn, vars stora mission är att sprida budskapet om rökningens faror. Tittar man närmare ser man både en jättecigarett formad som ett kors, bilder av överkryssade cigaretter och ett antal andra antirökbudskap på scenen. Men det är framför allt i texterna och mellansnacket som bandets budskap kommer fram. Låtarna heter till exempel Rökfri värld och Ingrid Rökare.

På plats i parken är Linn och Adina, båda sju år, och Moa, nio år. Linn och Moa är lite avvaktande till en början, medan Adina, som har hört bandet flera gånger förut glatt sjunger med. Efter ett tag rycks även Linn med och börjar klappa i takt. Moa, som egentligen föredrar pop och Britney Spears, sitter på en bänk och är inte fullt lika entusiastisk. Nio år fyllda är hon kanske lite i äldsta laget för Tore.

Bandets maskot
När bandet dragit ett gäng låtar med finurliga texter försvinner plötsligt trummis-Conny från scenen och in kommer en stor, hårig figur in som heter Snuttis – bandets maskot. Till en början lite skräckinjagande men, visar det sig, väldigt snäll och lite blyg. Och minst lika bra på att trumma som Conny… Han spelar med i balladen ”Kuddrummet” och tar emot barnens hyllningar.

Som avslutning på dagen blir det headbanging och riktig konsertkänsla när bandets gitarrist rusar genom publiken, ställer sig på en mur mittemot scenen och drar av ett solo. Coolt värre! Eller som en liten röst i publiken säger ”Wow, det här är ägigt!”.

Linn, 7 år: Jag gillar all musik förutom lugn, så det här var bra! Låtarna och killarna som spelade var också bra. Det enda som var dåligt var att det rykte för mycket från rökmaskinen.

Moa, 9 år: De var ganska bra, men egentligen gillar jag popmusik bättre än hårdrock. Bandet såg ut som riktiga rockare med sitt hår och sina kläder. Men själv skulle jag inte klä mig sådär om jag skulle gå ut på stan…

Adina, 7 år: Jag tycker de var jättebra! Jag gillar rock´n´roll väldigt mycket, för man får röra på sig och dansa och sådär. Det var inte så farligt högt, för jag är ganska van vid hög musik. Snuttis var kul när han kom ut!

Läs mer om bandet på toreandthenosmokers.nu.

Text: Karin Cedronius
Foto: Emma Wallte