Arkeolog för en dag

På Historiska museets nya Arkeotek kan små arkeologer gräva, grunna och gissa. Barnen gräver själva fram äkta fynd som de får röra vid och lära sig mer om.

På Arkeoteket får man prova på att vara arkeolog för en dag. Här grävs och forskas det bland autentiska krukskärvor, pärlor och mynt. Ja, till och med riktiga människoben. Kompisarna Elin, 10 år, och Norma, 8 år, är laddade när de ska utföra sitt uppdrag.

Det första som möter dem är Arkeotekets kontor där de får se en film som ger dem ledtrådar. Ledtrådarna hjälper dem att bestämma sig för vilken av de fyra utgrävningsplatserna de ska välja. Efter lite funderingar väljer de grävplatsen ”Öster om vägen”.

Om de varit lite blyga i början, innan de riktigt visste hur det hela skulle gå till, så släpper alla sådana hämningar när de hoppar ner i lådan med den konstgjorda sanden. Sanden sprätter och Norma ser ut som en liten hund där hon gräver för fullt med båda händerna. Det tar inte lång tid innan första fyndet dyker upp.

Tänder från 800-talet
– Kolla vilka fina pärlor! ropar Elin och river av fyndkortet som ligger bredvid pärlorna. Varje fynd har ett kort med en fråga som ska besvaras med hjälp av ledtrådar i laboratoriet.

Alla fynd är äkta och kommer från Lunda i Södermanland. Flera föremål får man röra, även om de är ingjutna i botten på sandlådan, men vissa, som människoben eller tänder, ligger av etiska skäl i små lådor täckta av glas. När Norma får höra att det hon har hittat är en alldeles äkta människotand från 800-talet utbrister hon ”Fy, vad äckligt!”, men sedan kommer hon och Elin överens om att det faktiskt är mer spännande när sakerna man hittar är riktiga.

Grunna och gissa i labbet
Strax har tjejerna samlat på sig inte mindre än sju arkeologiska fynd och går vidare till laboratoriet med sina kort. De samarbetar ivrigt för att komma fram till hur gamla sakerna är och vad stenarna de kände på kan vara rester från. Elin läser högt och Norma lyssnar på en inspelad arkeologröst i telefonen. Det tar ett tag att komma fram till alla svaren.

Forskningsrapporten är färdig
När de är klara går tjejerna till en dator där de tillsammans resonerar kring frågorna på skärmen. Efter en stund dyker forskningsrapporten upp, och de får veta att de troligen har hittat en gammal gravplats från 800-talet.
– Det var roligt att vara arkeolog! Mitt favoritfynd var pärlorna, säger Norma och gör sig redo för nästa sandhög och ännu ett spännande uppdrag.

Bäst för skolbarn
Arkeoteket vänder sig främst till barn mellan sju och tolv år. Tänk på att man får ut mer av besöket om man kan läsa och har det tålamod som krävs för att ta sig runt på stationerna och följa instruktionerna.
– Visst kan yngre syskon hänga med och ha kul i grävlådorna, men för att genomföra uppdragen så som det är tänkt bör man helst vara i skolåldern, säger Susanna Johansson, museipedagog och producent bakom utställningen. Hon påpekar också att det roligaste är när barn och föräldrar gör uppdragen tillsammans.

Ha gott om tid
Se till att ha gott om tid när ni ska till Arkeoteket. Visst kan det vara kul att bara gräva lite, men om man vill göra hela uppdraget och lära sig om föremålen krävs det tid. Man bör räkna med minst 30–40 minuter.
– Det var jättebra och pedagogiskt upplagt, men vi hade inte riktigt tid att sätta oss in i allt. Vi hade ju ett helt museum att besöka. Nu när vi vet att Arkeoteket finns kommer vi gärna tillbaks och ägnar lite mer tid här nästa gång, säger en mamma som besöker museet för första gången.

Text: Karin Cedronius
Foto: Lisa Björner