Sparkar, slag och skratt

Linnea är modig, vig och noggrann. Det måste man vara när man tränar kampsporten taekwondo. Barn i stan följde med på ett pass fyllt av sparkar, slag – och skratt.

Det började en dag för fyra år sedan. Linnea, 9 år, såg en affisch med en kille i vit dräkt och svart bälte. Han höll på med den koreanska kampsporten taekwondo. Linnea blev nyfiken. Hon gick och provtränade – och blev genast biten.

Idag är killen från affischen, Ji-Pyo Lim, en av Linneas tränare på Mudoakademien på Södermalm i Stockholm. Två pass i veckan blir det. När Barn i stan kommer på besök är det Linneas andra tränare som leder övningarna. Hon heter Yang-Suk Jeon. Hon är snäll och glad och skrattar mycket, berättar Linnea. Det stämmer verkligen. Yang-Suk skojar hela tiden med Linnea och hennes träningskompisar. Retas lite, killar någon under fotsulan, ropar uppmuntrande på sin lustiga blandning av engelska, svenska och koreanska.

Från vitt till svart
Till exempel heter en viss position ”Dyt Kobisagi” och en viss spark kallas ”Appchagi”. Att lära sig orden ingår i sporten. Varje termin avlutas med den så kallade graderingen. Då ska man visa att man läst på och blivit duktigare på rörelserna. Färgen på bältet i träningsdräkten visar hur långt man kommit. En nybörjare har vitt bälte och kan sedan i tur och ordning få gult, grönt, blått, rött och svart bälte.

Linnea har blått bälte. Yang-Suk har svart.
–Other side! Andra sidan också! Bra Linnea! Very good! säger Yang-Suk.
Efter tjugo minuter börjar det bli jobbigt.
–Vattenpaus! ropar Yang-Suk och alla barn jublar och skyndar sig till sina vattenflaskor.

I Linneas grupp tränar Bruno, Natalie, Simon och Henrik. De är mellan sju och nio år och alla har blått bälte. Linneas mamma, Marja, gillar att tjejer och killar i olika åldrar tränar ihop.
–Det går bra för taekwondo handlar om teknik och inte så mycket om råstyrka.
Barnen tar hand om varandra och lär sig väldigt mycket, inte minst att visa respekt för de som är äldre.

Självförsvar
Respekt är viktigt inom sporten. ”Taekwondo lär oss ödmjukhet, koncentration och respekt” står det i Mudoakademiens reklamfolder.

Det blir tydligt efter vattenpausen. Nu handlar det om att nöta in olika positioner och rörelser. Linnea drar in underläppen mellan tänderna och ser djupt koncentrerad ut när hon gång på gång exploderar i olika slagserier. Yang-Suk ropar kommandon på koreanska och Linnea ropar lika högt tillbaka när hon går till attack.
–Klasskompisarna tycker det är coolt att jag tränar taekwondo. De säger att de har mig till försvar om det är någon som är dum, skrattar Linnea.

Och det är nog inte värt att bråka med Linnea. Precis som de andra i klubben har hon lärt sig att slå sönder en bräda med sina bara händer.

Träningspasset avslutas med så kallad sparring. Det går ut på att man möter en motståndare men bara markerar slag och sparkar utan att träffa. Linnea möter Natalie och visar prov på snabbhet och balans. Efter kampen bugar de djupt för varandra.
–Prepare for gradering! Two weeks! ropar Yang-Suk när passet är över.

Bara två veckor kvar till graderingen alltså. Då gäller det för Linnea att ta nästa steg mot målet – svart bälte.

Jesper Harrie

Publicerad i nr 9 2006