Är det inte kul med kyrkoutlykt?

I min tioårings klass har de Stockholm som projekt hela våren. Helt okej tycker han. Helt fantastiskt kul tycker jag! Som inflyttad från Västgötaslätten älskar jag den här staden med alla gamla byggnader och sin historia. Jag tar mig (över-)entusiastiskt an alla de projektuppgifter han kommer hem med från skolan. När klassen varit på utflykt till Söders höjder eller i Gamla stan, ställer jag mängder av frågor och vill få detaljerade beskrivningar om var de varit och vad de gjort. Jag får mest svar om galgbacken, bödlar och var Bellman bodde.

När klassen besökte Gamla stan var Storkyrkan fortfarande stängd för renovering. Då kom jag på den perfekta utflykten för familjen. Vi besöker Storkyrkan och kollar in St Göran och draken och andas in lite kommande bröllopsyra. Sedan tar vi en fika i Gamla stan innan vi fortsätter mot Riddarholmskyrkan, med sitt svarta genombrutna torn och där så många regenter ligger begravda. Ingen annan i familjen tyckte det var en kul grej.

Till och med min kulturälskande kollega Jenni tyckte min kyrkoutflykt lät sådär. Hon tipsade däremot om att helgen 12-13 maj är det dags för Riddarholmsdagarna. Då blir det medeltidsmarknad, tornerspel, svärdfäktning, munkfotboll (!) och en massa annat. Ett perfekt sätt att göra mitt utflyktsförslag lite mer attraktivt för övriga familjen.