Barn i stans bloggiga blogg
Reportage
Publicerat 30 November 2018 08:26

Play Beyond Play – en värld av dataspel

Regler kring spelande och begränsad skärmtid har kanske de flesta familjer. Men ibland vore det väl skönt att lägga sådant åt sidan och bara frossa i dataspel? På Tekniska museet är det fullt möjligt! Följ med när den spelälskande familjen Bunse Collin testar dataspelsutställningen Play Beyond Play.

text: Helén Bjurberg foto: Angelica Söderberg



Familjen Bunse Collin med mamma Moa, pappa Max, sönerna Pelle, 12 år, och Ludde, 5 år, samt kusinen Christina, 9 år, inleder museibesöket med en rejäl middag i museets restaurang Tekniska by Pontus. Mätta på plättar, älgfärsbullar och pasta bolognese beger de sig sedan till plan fyra där dataspelsvärlden Play Beyond Play väntar. Det är andra besöket, för alla utom Christina, men ändå är de mycket spända och förväntansfulla. Första besöket var precis efter att utställningen öppnat i mars i år, och de har goda minnen från det. Sedan dess har utställningen utökats rejält och från och med oktober består den av hela tusen kvadratmeter spel av alla de slag. En dröm för en dataspelsälskande familj som familjen Bunse Collin!
 
De börjar med att boka en tid till HoloLens, som är ett så kallat AR-spel (augmented reality-/ förstärkt verklighet-spel), där verkligheten och föremål från den digitala världen förs samman. HoloLens spelas i ett separat rum och det är de specialgjorda glasögonen om ger hela den visuella spelupplevelsen samtidigt som de inbyggda högtalarna instruerar spelaren hur hen ska agera. Museivärden Kaj börjar med att visa familjen hur de med små fingerrörelser kan skjuta de ovälkomna små rymdrobotarna som väller in genom hålen i väggarna i det lilla rummet, och efter instruktionerna sätter de igång med stor entusiasm. Det är ingen tvekan om att spelupplevelsen blir intensiv och fångar dem alla.


 
– Nej, jag kan inte träffa rätt! säger Christina, frustrerat.
 
– Det känns så verkligt, men ändå inte, säger Pelle, som smyger förbi henne med fingrarna i vädret.
 
Troligtvis hade familjen kunnat stanna i HoloLens-rummet hela kvällen, men det finns mycket mer att utforska. Så efter en stund sliter de sig därifrån och går i enad trupp vidare genom utställningen. Med jämna mellanrum stannar de till, kör en virtuell bordtennismatch, testar sin ordkunskap mot en dataspelsordlista och poserar som figurer i en målad dataspelsvärld.
 
I utställningen finns det gott om gamla favoritspel, men också många nya. Det går även att studera spännande retroföremål från dataspelshistorien och kostymer från den så kallade cosplay-kulturen, en japansk spelkultur med dräkter som förvandlar utövarna till dataspelskaraktärer.

 
Mest spännande är det kanske att testa demospel som inte kommit ut på marknaden än. Christina fastnar för en bilbana där spelaren kan få bilarna att rulla genom att brumma i en mikrofon. Länge och väl står hon och testar olika ljud för att se hur hon ska lyckas få fram bilen:
 
– Brrr, uuuurrrrn, brumbrum.
 
I en lugnare hörna av utställningen hittar Moa den virtuella avslappningsplatsen Calm Place. Hon tar tillfället i akt att lägga sig ner på träbritsen, ta på sig glasögonen och förlora sig i den animerade naturupplevelsen med tillhörande meditativa röst som spelet erbjuder. En kort stund blir hon liggande innan hon måste bege sig vidare efter Ludde, som redan är framme vid nästa del.
 
– Det var den avslappningen det! säger hon och skrattar.
 
I den sista delen får besökarna själva testa på att skapa spelmusik och både Christina och Pelle fastnar länge och väl vid ett av mixerborden och innan de går vidare spelar Christina stolt upp olika ljud i högtalarna medan de andra lyssnar.
 
När familjen når slutet av utställningen finns möjlighet att göra sig själv till en avatar. Ludde blir exalterad och ställer sig genast vid kameran för att scanna in sitt ansikte och sedan välja passande kläder och tillbehör.


 
– Haha, han blev flintis, säger Christina, när den blå gubben med Luddes ansikte dyker upp på skärmen framför dem.
 
Ludde skrattar, men verkar nöjd innan han lämnar över till Pelle. Under tiden exporteras hans avatar över till ett spel som går att se på en skärm strax före utgången. Där lever den vidare med alla andra besökares avatarer även när familjen lämnat utställningen och gått hem. Och kanske finns han kvar nästa gång familjen kommer på besök till Tekniska museet.

 


Ludde, 4,5 år:
Jag gillade att göra min egen dataspelsgubbe. Han blev blå!
 
Christina, 9 år:
Jag tyckte att det roligaste var att få spela många olika spel hela kvällen. Det sämsta var att man blev så varm av allt spelande.
 
Pelle, 12 år:
Jag tyckte att det var kul att testa AR, det har jag aldrig gjort förut. Det var häftigt! Verkligt, fast ändå overkligt på något sätt.
 
Mamma Moa:
Jag tyckte att det var bra att det fanns gott om utrymme att röra sig på, och något som passade alla. Det är nog smart att gå hit en vardag om man vill slippa köa.

Pappa Max:
Eftersom jag jobbar med dataspel så gillade jag förstås Paradox egna spel bäst, haha.
 
Play Beyond Play
Var: Tekniska museet, Museivägen 7, Museiparken, Gärdet.
När: Utställningen är öppen alla dagar kl. 10–17, onsdagar till kl. 20. HoloLens är öppet måndag till fredag kl. 12–16 och lördag till söndag kl. 10.30–12 samt 13–16.30.
Entré: vuxna och barn från 7 år 150 kr, barn 0–6 år fri entré. Årskort 300 kronor. Obs! Onsdagar kl. 17–20 fri entré för alla.
Passar: Utställningens målgrupp är egentligen tonåringen, men den passar alla som gillar dataspel, oavsett ålder.
 
Läs mer om Tekniska museet här
Läs mer om Play Beyond Play här


Till toppen