Barn i stans bloggiga blogg
Reportage
Publicerat 03 Oktober 2018 14:06

Halloween på Gröna Lund

Sommarlovsfavoriten Gröna Lund förlänger säsongen och kör höstlovsöppet med Halloween-tema. Fyllda av spänd förväntan och vissa farhågor testar Barnpatrullen på – en värld av ruskigheter.

text: Helena Uggla foto: Helena Uggla



När man styr stegen nerför Allmänna gränd, på väg mot Gröna Lund, händer det något i luften. Den fylls av glädjeskrik och förtjusning, men själva energin förhöjs också, spänningen.
 
– Kommer det att bli läskigt? frågar Barnpatrullen glatt, när vi går mot entrén förbi en enorm spindel, som verkar ha spunnit in hela huset i sitt nät, till tonerna av illavarslande musik.
 
Väl inne på det lilla området försätts barnen direkt i sprallig upptäckarglädje. Det där samspelet som barn kan få till när det finns mycket att ta in och liksom scanna av; de plöjer sig igenom området och den outtalade överenskommelsen verkar vara att kolla av varje ställe i ungefär fem sekunder – stannar man längre, infinner sig snart resten av gänget.
 
Julia, Lo, Arvind och Ulf far runt och sticker in huvudena i enorma rykande pumpor, rör om i en häxkittel, blir skrämda av en clown, vältrar sig i äppel- och pumpaträdgården, hälsar på häxan med den talande korpen, och läser på de nya skyltarna:
 
– Jaha! Det står Spökbilarna nu, förut var det Veteranbilarna, säger Arvind.
 
– Och kolla den här heter Häxkitteln, istället för Tekopparna! ropar Ulf tillbaka.


 
En kraxigt häxig röst hälsar oss välkomna när vi sätter oss i de svarta, dödskallekantade kopparna.
 
– Vi kan vara ormögon, alltså som socker i teet, säger Lo.
 
– Arvind och Ulf får föreställa människoblod som själva teet, och du är varmjölk, säger Julia, och tittar på mig.
 
En snurrfest senare går vi ner till Pettsons och Findus hus förbi en skylt: ”Vi är inte hemma. Kliv in på egen risk”. I dörren står Gustavsson, den vresiga grannen och river biljetter. Huset och gården runt om är en miljö som väcker barns nyfikenhet – stora som små. Det är finurligt, fullt av grunkor att leka med och roliga detaljer vart man än tittar.
 
I sovrummet träffar vi Beda Andersson, den snälla tanten som en gång i tiden gav Pettson en randig kattunge i en kartong med texten ”Findus gröna ärtor”, för hon tyckte Pettson verkade ensam och behövde sällskap. Även i dag bidrar hon med insiktsfulla utspel:
 
– Det gäller att ha barnasinnet kvar, säger hon, på släpig småländska.
 
Under sängen bor tydligen en muckla. Men det är bara de med barnasinne som kan se den:
 
– Det bor flera här hemma, men bara Findus kan se dem, inte Pettson. Han har inte mycket till barnasinne. Det är därför han behöver Findus, för att bli påmind, säger Beda.
 
– Jag ser den! ropar barnen, som lagt sig på magarna på golvet.
 
Där innanför pottan, med sked på fatet, bakom sängbordet på skidor, finns ett litet muckelbo, och jag kan nöjt konstatera att jag kan se mucklan.
 
Huset känns, skylten utanför till trots, inte alls riskfyllt, mer som en frizon för de som tycker att det är för mycket som händer utanför. Skönt för de yngsta barnen – och för alla som har blivit kalla i höstblåsten.


 
Vi säger ”Hej då!” till Beda, och går vidare förbi de mumifierade flygande elefanterna och genom Spanska Trappan. Förvånande nog står, där det annars brukar vara lotterier och spel, nu ett mystiskt, rykande, överväxt majsfält och vi får känslan av att det kommer att bli en nivå läskigare när vi kommit över på andra sidan, till det stora området ...
 
Köerna till Olustiga Huset, Blå Tåget och House of Even Worse Nightmares ringlar sig långa. Ungdomarnas vurm för skräckkulturen har bejakats med besked, och de står snällt och köar i en timme för cirka åtta minuter i de läskiga spökhusen.
 
Jag frågar ett ungdomsgäng, som omtumlat skrattande halvspringer ut ur det allra läskigaste huset House of Even Worse Nightmares, om hur det var där inne?
 
– Sååå värt! svarar de unisont.



Jag bestämmer mig för att gå in, men utan Barnpatrullen, och får följa med på en obehaglig rundtur i en galen, ondskefull professors laboratorium …
 
Nere vid vattnet hittar vi sedan en kusligt ödslig militärzon. ”Hämta hjälp!” står det klottrat på väggen. Vi ser militärfordon och en soldat som hänger livlös i ett träd. På en skylt läser vi ”SMITTORISK” och en orolig stämning infinner sig ... Man kan bara ana de scener som kommer att utspela sig efter klockan 18 då zombierna härjar här. Vid slänggungan finns en mystisk gotisk kyrkogård med en stor kungagrav under en balustrad.
 
– Det ser ut som att gravarna har öppnats, säger Ulf, när vi tar oss en närmare titt medan de andra åker slänggunga. Det är både vackert och läskigt – alltihop imponerande välgjort.

På vägen hem är Djurgårdsvägen kantad av färgade lampor så fantasin och lekfullheten får följa med oss en bit på vägen hem. Jag tänker på det där som Beda sa, om att behålla barnasinnet, och på platser där små och stora kan släppa vardagen och för några timmar gå upp i fantasin, på spänningen i att få upptäcka ruskigheter tillsammans, och stämningen som kan uppstå en oktoberkväll på Gröna Lund.



Lo, 10 år:
Det var spännande i militärzonen, men lite obehagligt vid kyrkogården.
 
Arvind, 9 år:
Jag gillade Tekopparna, eller Häxkitteln hette den visst! Inget var riktigt läskigt, men slänggungan var lite pirrig.

Julia, 10 år:
Det var läskigt i militärzonen, eller inte läskigt, mer mystiskt. Den stora graven på kyrkogården var coolt gjord.
 
Ulf, 6 år:
Det hängde en gubbe i trädet vid den kraschade militärbilen, det var lite läskigt tyckte jag.

Halloween på Gröna Lund 2018

Likt förra året blir Gröna Lunds Lilla Område anpassat till de yngre barnen, fyllt med pumpor och snälla häxor medan Stora Området har en mörkare inriktning med tematiserade områden så som kyrkogården, zombiezonen, träsket och majsfältet. Men i år blir det fler öppetdagar, fler skräckhus och fler tematiserade områden. Ni kommer även att stöta på fler levande (och döda!) aktörer som rör sig fritt på området. Om vädret tillåter hålls även alla attraktioner öppna.
 
När: 19–21 oktober, samt 26 oktober–4 november, för tider se hemsidan.
Passar ålder: Det finns ingen åldersgräns till Halloween på Gröna Lund, men skräckhusen har åldersrekommendationer, både med och utan vuxen.
Tips för de yngre besökarna: Gröna Lundsteatern ger, den lagom läskiga barnföreställningen, Museet Skoj & Skräms två gånger per dag, kl. 14 & 16.
En av årets värsta nyheter: Ghost Ship – ett helt nytt skräckhus i form av ett drakskepp som bär på en tusenårig förbannelse! Den som vågar gå ombord kommer att behöva ta sig igenom 750 kvadratmeter skräck, fördelat på tre våningar och en 200 meter lång labyrint … Åldersrekommendation utan vuxen är 13 år.

Läs mer om Gröna Lunds Halloween-firande här