Barn i stans bloggiga blogg
Artiklar
Publicerat 24 Januari 2017 15:11

Min lilla syster Kanin – Dockteatern Tittut

Ulf Nilssons klassiker om Sparriskaninen som ska passa sin lillasyster sattes upp på Dockteatern Tittut för 20 år sedan. I år fyller Dockteatern Tittut hela 40 år och vad passar bättre än att inleda teatervåren med en nytolkning av just Min lillasyster Kanin?

text: Anna Lekberg foto: Sigyn Stenqvist och Anna Lekberg





Min lilla syster Kanin är tillbaka på Dockteatern Tittut! Ulf Nilssons klassiker om Sparriskaninen som ska passa sin lillasyster när föräldrarna åker bort sattes upp på teatern för 20 år sedan. I år fyller Dockteatern Tittut hela 40 år och vad passar bättre än att inleda teatervåren med en nytolkning av just Min lillasyster Kanin?

21 januari var den stora premiärdagen. Jag och min son Ragnar, tre år, har också premiär för ett alldeles eget teaterbesök på tu man hand. Lyxigt att få dela ett stort intresse med sitt barn, som dessutom verkar ha lika skoj som jag. Lillebror Börje och hans pappa får stanna hemma.
Redan Foajékaféet är uppskattat av Ragnar. Där finns gott om vackra dockor från tidigare föreställningar, böcker, roliga målningar och gott fika. Ragnar verkar alldeles nöjd med att vi kan leka med små gosedjur utan att bli störda av en skrikande lillebror.

Foajékaféet har förresten öppet flera fredagar under våren och är ett alldeles utmärkt häng för föräldralediga med lite mindre barn. Tittuts lokaler är väl anpassade för barn, med vagnplats, klädhängare och gott om spejs för stora och små. Här kan de små möta teaterns dockor i ett upplevelsekafé för alla sinnen, i väntan på teaterdebuten. Hembakat fika ingår. Läs mer om Foajékaféet här.

Men vad är det som händer? Plötsligt kommer en kanin, en Sparriskanin rättare sagt, som ställer sig på Ragnars stol.
Han står på min stol, säger Ragnar bekymrat till mig.Och Sparriskaninen berättar för honom och alla andra teaterbesökare att han ska passa sin lillasyster. Han knaprar lite oroligt på två morötter och vi får följa med in i teatersalongen. Där bor Sparriskaninen, mamma och pappa Kanin och lilla syster Kanin i sitt lilla hus.

Att ta hand om sin lillasyster är inte alltid så lätt. Utanför lurar hungriga rävar, och i lekparken finns det tjatiga kanintanter och kaninfarbrödrar som tycker till om barnuppfostran ”Borde inte lillasyster ha en mössa på?” På ett roligt, spännande och lekfullt sätt gestaltas vilka utmaningar Sparriskaninen möter när han ska passa sin lillasyster. Hon ska matas, underhållas, bytas blöja på och sövas. Det visar sig vara lättare sagt än gjort. Vad gör man när ens lillasyster skriker och skriker? ”Om man bara är lugn och inte blir arg och förtvivlad, så går det.” tänker storebror. Hög igenkänning för både barnen och föräldrarna och en alldeles perfekt historia för Ragnar som ganska nyligen blivit storebror själv.

Efter föreställningen delar Sparriskaninen ut fina vykort från föreställningen till alla barn. Ragnar bär sitt vykort i handen hela vägen hem. När han tittar på det vid flera tillfällen under kvällen, säger han:
– Vi hade så roligt.
Och han intygar efter läggdags att han visst vill gå på teater fler gånger tillsammans med mig.

Vilken lycka!

Om Min lilla syster Kanin

Efter boken Lilla syster Kanin eller den feta Näktergalen av Ulf Nilsson & Eva Eriksson.
Passar: 2–6 år.

Regissör Sophia Segrell
Scenograf Sigyn Stenqvist 
Dockmakare Lisa Kjellgren 
Dockspelarna Stina Gunnarsson och Malin From 

Läs mer om föreställningen här!