"Det är ett privilegium att få skapa scenkonst för barn"
Han glömmer aldrig sitt första möte med teatern, då han som 8-åring var med skolan och såg Det susar i säven på Stadsteatern. Nu vill han ge dagens barn och ungdomar samma starka upplevelse av teatermagi. Barn i stan har träffat Unga Dramatens nya konstnärliga ledare Carl Johan Karlson.
Texten publicerades i september 2023
Hej Carl Johan Karlson! Du är ny konstnärlig ledare för Unga Dramaten sedan februari i år.
Berätta om ditt eget första teaterminne!
Det minns jag så väl! Jag var åtta år och hade fått åka med skolan från Skogås där jag växte upp in till Stadsteatern för att se Det susar i säven med Peter Harrysson. Det var första gången jag besökte en teater och jag blev golvad direkt. Det var ett gigantisk rum, massor av barn och så fullkomligt magiskt att se Peter Harrysson och de andra skådespelarna spela teater. Där och då insåg jag att man inte måste sluta leka bara för att man blir vuxen.
Så då blev det alltså teaterbanan för dig. Berätta varför!
Jag har alltid letat efter sprickor i verkligheten och haft jättesvårt att förhålla mig till verklighetens vardaglighet. I de där sprickorna och i leken bor det så otroligt mycket frihet. Därför var det helt självklart för mig att jag ville jobba inom teatern. Tänk att få hålla på med sin fantasi och kreativitet hela dagarna!
Det är superangeläget med kultur och teater för barn och unga, inte minst i den komplicerade tid vi befinner oss i nu.
Carl Johan Karlson, konstnärlig ledare för Unga Dramaten
Men du blev regissör, inte skådespelare?
Ja, jag gick teaterlinjen på Södra Latin i gymnasiet och tänkte att jag ville bli skådespelare, men efter något år på Stadsteatern insåg jag att jag hellre ville leda en grupp och jobba med de frågor i samtiden som intresserade mig och att regissörsrollen därför passade mig ännu bättre. Så jag sökte till Dramatiska institutet för att utbilda mig till regissör och har jobbat med det sedan 2013.
Vad gjorde du innan du blev konstnärlig ledare för Unga Dramaten?
Jag har varit frilansande regissör på bland annat Kulturhuset Stadsteatern, Helsingborgs stadsteater och Riksteatern, där jag även var husregissör i flera år. Allra senast har jag arbetat med Matthew Lopez pjäs Arv om homosexuella män i New York på Dramaten.
Vad har du för tidigare erfarenheter med att jobba med barn- och ungdomsteater?
Mitt allra första jobb som skådespelare var faktiskt i en barnproduktion på Unga Klara som hette Monsterkabinettet. Och under skolan gjorde vi scenkonst för barn och unga, vilket var det viktigaste blocket för mig. Jag har också jobbat som regissör på Ung Scen Öst i Örebro och regisserat flera produktioner för den yngre publiken på Örebro Länsteater.
Vår ambition är att vara modiga och ha stor konstnärlig höjd där vi kan bjuda in barnen med hela deras fullständiga komplexitet.
Carl Johan Karlson
Du pratar gärna om hur viktigt det är att sprida scenkonsten till barn – berätta!
Det är superangeläget med kultur och teater för barn och unga, inte minst i den komplicerade tid vi befinner oss i nu. För det finns en slags släktskap mellan teatern och det demokratiska. Jag tänker att vi har ett jättestort ansvar att sprida scenkonst även till de barn som befinner sig allra längst bort från teatern, så som jag själv var en gång i min barndom. Dramaten är ett guldigt hus som kan upplevas som väldigt otillgängligt om man inte har en naturlig väg in dit, så vi har ett ansvar att tillgängliggöra det och sänka trösklarna. Därför är vår första föreställning faktiskt en klassrumsföreställning där vi åker ut till skolor och spelar. Det blir en slags uppsökande verksamhet där vi tillgängliggör Dramaten och vår förhoppning är att det ska leda till att barnen och ungdomarna kommer till oss nästa gång.
I höst tar du ju över repertoaren från den tidigare konstnärliga ledaren, Ada Berger. Vad känner du för den?
Det skulle ju kunna vara en katastrof att få ta över någon annans repertoar, men det är det absolut inte. Tvärtom! Jag ser fram emot hösten och en av favoriterna är föreställningen Den första rumpan som riktar sig till den allra yngsta publiken med många filosofiska frågor och mycket skratt. Det blir en omslutande föreställning som saknar vanlig scen och salong och i stället bygger in i sig i hela rummet. Jag tror det kommer att bli helt fantastiskt och massor av skratt för alla åldrar!
2024 börjar din egen repertoar att spelas. Vad kan du berätta om den?
Än så länge är det lite hemligt men jag kan avslöja att det blir fyra produktioner under 2024. Två för mellanstadiet, en för lågstadiet och en för de riktigt små mellan tre och sex år. Vi kommer att investera i nyskrivet material men även bjuda på föreställningar inspirerade av stora klassiker. Vår ambition är att vara modiga och ha stor konstnärlig höjd där vi kan bjuda in barnen med hela deras fullständiga komplexitet.
Hur är det att skapa teater för en barnpublik?
Det är underbart! Både för att det inte finns någon hejd på bredden och de formmässiga möjligheterna. Men också för att jag älskar de höga krav som barnpubliken ställer. De gör sig aldrig till utan säger rakt ut vad de tycker, tänker och känner och de hymlar aldrig med om de tröttnar. Till skillnad från oss vuxna har barnen inga idéer om hur man ska bete sig på teatern och man behöver aldrig gissa om de gillar det man gör eller ej. Det är ett privilegium och ett alldeles speciellt ansvar att göra scenkonst för personer som inte valt själva att vara där utan blivit ditbaxade av sina vuxna. Det ska bli så spännande att ta emot vår unga publik här på Dramaten!
- Text: Karin Cedronius
- Foto: Dramaten